I dagens strävan efter perfektion, glömmer vi ofta bort att stanna upp och se vad vi faktiskt åstadkommit.

Som i mitt lilla exempel nedan:

Hösten 2011, det var då jag bestämde mig för att jag skall tävla i en ny sport. Sporten heter Athletic Fitness.
Min utgångspunkt var en spinkig kropp med noll erfarenhet av tävlings-diet och strikta kroppsövningar. En av grenarna i denna sport är Chins/Pull-Ups.
På en bra dag, gjorde jag m a x 3st sådana. En bra dag!
Men jag kämpade på, mina set bestod av 1-2or, eftersom jag inte klarade av fler.

Idag står jag fortfarande på träningen och kämpar på med mina övningar. För jag vill komma ett steg närmare perfektion. Jag vill bli snäppet vassare, snabbare, starkare, vigare, spänstigare etc etc etc…

För fem år sedan var mitt mål 10st strikta chins. Jag var fullt medveten om att perfektion inte är 10 st strikta chins. Världsrekordet är på betydligt många fler samt att jag känner många i min omgivning som gör betydligt många fler.
Jag har dock strävan, för att en dag lyckas, med mina förutsättningar, att bli perfekt.

Idag fem år senare. Gör jag 3st bar muscle-ups. Det är mitt absoluta m a x. En bra dag. En bra dag! Mitt mål är att kunna köra en crossfit wod och orka köra MU i en sådan.
Eliten klarar detta utan några problem samt att jag känner många i min omgivning som fixar det även dem.
Jag har dock strävan, för att en dag lyckas, med mina förutsättningar, att bli perfekt.

Mitt i denna vardag är det jag bör stanna upp, blicka tillbaka och notera min utveckling.
För ynka fem år sedan strävade jag efter att nå hakan över stången, idag fem år senare strävar jag efter att få upp hela min överkropp ovanför stången.

Drivkraften framåt är en av våra starkaste egenskaper, på gott och ont. Viktiga är att kunna behärska den, styra den i den riktning och takt som får oss att må bra. Sökandet efter perfektion kan ta oss till stjärnorna eller gräva vår grav.

Stanna upp, njut över det du åstadkommit, du är ett steg närmare perfektion.

Jag har utvecklats.