Mestadels står jag där på terminalen och hatar allt och alla när tåget är minsta lilla sent.
Idag däremot, älskade jag mig själv för detta (notera att jag inte älskar allt och alla, för dessa hatar jag oberroende flyt och oflyt i rusningen).
Jag vaknade i vanlig ordning liiite väl sent än vad jag bör göra för att inte TOK stressa på morgonen. Jag gav även upp på mållinjen och kom iväg 2min för sent hemifrån. Men hann borsta tänder för ovanlighetens skull (det första jag planterade i mitt privata skåp på jobbet var tandborste och tandkräm…därefter kom energidryck och bars).
Med en väntan på tuben i 6min, låg jag alltså 7min efter i mitt dagliga schema. Detta är tyvärr 3min för kort tid för att jag skall hinna med anslutningståget. Men idag hörrnii!!! Så var alltså detta tåg försenat och SL var för en gångs skull up to date och meddelade sina resenärer om förseningen. Därmed luckades med ilfart ner precis i tid för att stiga på det försenade tåget som var så lagom försenat att jag faktiskt också hann med anslutande buss och därmed kom till jobbet i vanlig ordning! HURRA FÖR MIG!

Inte som i måndags…när allt som kunde gå fel gick fel. En kvart senare hemifrån resulterade 1h senare på jobbet…det var så illa att jag trots felxtid skämdes att stiga in på kontoret närmare lunch än morgonkaffet :O