Och med ljuset i tiden vaknar människors sociala beteende.
Jag som har fasta tider under veckan i form av träningstider, som för oss seniorer är placerade absolut sista timmen i en hall, märker av denna markanta skillnad. Skillnaden i människors beteende på kvällstid. När det är mörkt ute, ser man absolut INGEN, knappt ens bilar ute kl 22:30 en onsdag. Nu däremot, kryllar det av alla möjliga fordon, åldrar, kön och aktiviteter. Jag älskar det också såklart, för vem gillar inte varma ljusa kvällar?! Men flytta er från cykelbanan tack 🙂

Därefter undrar även jag, speciellt nu när kamera blivit ett sådant populärt verktyg på en arbetsplats och online-utbildning. HUR kan man godkänna sig själv i sådan ful vinkel och med så dåligt ljus? Man ser liksom en panna och sedan en massa skugga över ansiktets olika utstickande delar. Som ett gäng primater allihopa. En skärm ska väl för det första ändå vara rak och rakt framför dig? Och vem sitter ens och jobbar i mörker? Ja absolut denna diskussion har varit på tapeten tidigare, men när man måste vara pigg, alert och fokuserad? Lampan är uppfunnen, please?!

Och slutligen, vet ni vad jag råkade göra igår? Jag kickade (av misstag) en råtta. Jag gick med min cykel, så jag såg inte riktigt hur jag placerade mina fötter, så kände jag att jag sparkade till något som hamnade under en pall. Tänkte först att det var typ en gren/buske/löv men så helt plötsligt ilar en råtta iväg från andra sidan. Fick en chock!!! Då kan jag bocka det från min lista, sparkat en råtta! Fick ju aldrig till att slå till/ihjäl en råtta på mitt gamla jobb, så tur jag fick ta igen lite nu då.

Och så slog klockan strax senior-tid. Tennis om en timme! Adjöken!