Träningsvärk
Jag hävdar fusk, min kollega hävdar karma.
Häromdagen tog jag med mig ett par kollegor för ett ben-lunchpass, snäll kollega-PT som jag är. Jag garvade såklart när vi lämnade kontoret och sa att ena av dem kommer behöva hålla i handfatet för att kunna sätta sig på toaletten resten av veckan. Skrattar bäst som skrattar sist, jag går som en mongolid!
Men inget ont som inte har gott med sig. Detta blev till dagens reflektioner;
Är det såhär det känns att bli gammal? När spänst, tajmning och explosivitet är som bortblåst. Det slog mig på tennisen, redan svåra bollar, ni vet de där snabba på sidan, var jag chanslös mot. Normalt hinner jag dit iaf, och varannan boll får jag över varannan touchar jag iväg utanför plan. Hur man nu ens lyckas med det, planen är ju trots allt bra stor. Ändå slår_man_ut bollen! Galet när jag tänker på det.
Men med träningsvärken, hann motståndaren slå nästa serve, innan jag ens han gå tillbaka till position. That slow! Ja, ni fattar liksom!
Och det är dessutom lite som att mjölksyran satt sig som en blobb i skallen också. Jag som normalt hinner tänka sju steg före, ligger helt plötsligt i slow-mow. Jag hinner uppfatta, se allting, uppfatta en gång till, se en gång till, men utan reaktion. Eftersom att kroppen går så långsamt, hinner jag se allting så mycket mer. Men hinner ändå inte ge signaler till hjärnan, eller tvärtom, hjärnans signaler kommer liksom inte förbi och fram. Det tar stopp.
Summa summarum;
Jag skyller dock på min cykel. Det sägs ju att man tenderar att få mer träningsvärk vid vissa perioder. Därför ska man träna olika, beroende på var man befinner sig.
Dagens insikt;
Den kvinnliga kroppen och knoppen är en vetenskap. Därför det gjorts så få studier på det, för fram till för inte så länge sedan, hade vi bara män som vetenskapsmän. Och de var för avancerat för att forska på.
Dagens logik;
Ni som är kloka kan från dagens insikt lista ut var i cykeln jag ligger 😀
LEAVE A COMMENT