I Fredags, var det för min del en lugn kväll. Först sen tennismatch för att komma hem och ladda om för att dagen efter köra tyngdlyftningstävling.
Men innan jag la mig, så tyckte jag det var så enormt mycket oväsen ute, bland annat helikopters. Eller önsketänk att det var helikopters?
En snabb googling innan jag la mig gav mig insyn i pojken som knivhöggs och så hamnade jag direkt efter det på klipp från Malmö och Koranen. Nu handlar veckans nyheter bara om alla unga kriminella.
När lördag morgon väl kom, råkade jag såklart glömma av att ställa om klockan, så den ringde klockan 07 istället för 0830. För en gång skull vaknade jag till 07, och somnade om, men i mindre djupsömn. Vilket innebar att jag fram till 0830 började drömma massor. Och eftersom mitt senaste minne var nyhetsklippen och helikopters, var drömmarna helt galna! När jag sedan stiger upp, ser jag på mobilen att jag kl 0446 har fått en swish från okänd och kl 0721 har ett missat samtal från porten.
WTF?!

Så kommer vi till i förrgår. Jag cyklade till tennisen på Ömalm. Så jag tar odengatan ner. Det hela börjar med att vid karleberg, är det rusning på gång/cykelbanan. Och folk börjar bli så fantastiskt ohövliga nu under corona! Är du riskgrupp, HÅLL dig undan, istället för att bete dig som en gris. Jag kommer cyklandes, mot mig kommer två el-sparkcyklar och på gångbanan går en barnvagn samt sur-gubbe med hund i koppel. Då det är trångt, cyklar jag så smidigt jag kan mellan alla i mitten, varpå gubben puttar till mig med sin arm. Då han tycker att han borde gå helt själv på den trafikerade vägen. Återigen, var inte ute och gå på den mest populära slingan en solig söndag kl 14 om du inte klarar av att bete dig bland folk, äckel!
Jag fortsätter cykla, för storyn är inte slut än. Hamnar längre ned på odengatan och cyklar parallelt med en bil. Som helt plötsligt får för sig att vilja svänga höger in på en trottoar som tar bilen över till en tvärgatan. För ögonblicket gick där noll personer på trottoaren, och bilen segade något så enormt! Så jag antog den ev kanske väntade in mig, så jag tar sats och tänkte lite sanbbt och smidigt cykla förbi innan den svänger. Dock skymdes min sikt pga bilen och i samma sekund som jag tar sats, slår det om till grönt för fotgängarna som ska korsa odengatan. Så mitt framför mig, står där en unge med en sprakcykel och nyllet ner i nallen. Jag kör rätt in i barnet. Varpå barnet tittar upp på mig och utbrister, -oj, ursäkta! Sen fortsätter gå.
Jag har alltså cyklat på ett barn som bad mig om ursäkt. Bra uppfostran, vuxna har alltid rätt. HAHA!
För er PK folk där ute, så krockade jag in i sparken och lyckades väja bort min front, så ingen skada skedd och jag dubbelkollade att barnet mådde bra också.