…Var visst ett krig mot Vaktis. Och Vaktis har jag väntat på i en och en halv månad!
Inte undra på att han sköt upp mötena med mig. Han var väl livrädd för att behöva stå ansikte med ansikte mot dåren som skriver arga lappar på sin postbox.
Hela sagan började såhär;
Min postlåda saknade ”ej reklam” skylt. Jag fick tonvis med reklam och vem vill ha tonvis med reklam? Nej tack!
Så jag handskrev en lapp klart och tydligt och hade även tack på slutet, såsom man bör. Tejpa snyggt fast denna på mitt fack.
Efter en vecka var den borta. Och reklamen flödade in på nytt.
Så jag skrev en ny prydlig lapp. Efter bara några dagar var den borta.
Tillslut skrev jag en lapp, med låt stå på slutet. Och bredvid skrev jag även en arg notis som löd;
”du som plockar bort denna får stå för min sophantering”
Denna lapp tejpade jag fast även via luckan på postfacket, så det skulle bli lite extra krångligt att ta bort.
Så idag kom vaktis, äntligen, efter tuuusen rundor vi bokat och bokat om på grund av, vad jag då inte visste varför, anar ju nu att det var ren avoidance. Vem orkar med en jobbig kund. heheh.
När jag går igenom min lägenhet med honom, lägger jag till;
ja och en sak till, alltså postgubben och jag har ett krig, han tar bort mina lappar på postfacket så jag får massor av reklam jag inte vill ha.
Jag hinner knappt avsluta meningen förrän jag noterar hur hans ansiktsuttryck förändras. Då utbrister jag;
det är DU! Det är inte alls postgubben!
Och vaktis börjar garva och bara;
eh, ja, det har varit jag hela tiden. Jag har beställt skylt till dig nu! Så du ska få en ordentlig sådan att sätta på ditt postfack!
Sen garva han lite till och fortsätter;
ja, du var ju inte så glad senast…med ditt arga meddelande bredvid.

HAHAHA Alltså detta var så sjukt komiskt kul!!!