Strong(wo)man
Fick äran att testa på strongman igen för första gången sedan jag tävlade 2017.
Alltså jag älskar ju sporten! Förutom den lilla detaljen att jag är liten och därmed inte når runt allting och därmed för lite mer bekymmer…
Och jag insåg även här, vilket jag för ett bra tag sedan även redan insett inom mina andra kraftsporter, hur svag jag blivit. Hur jag tagit min styrka för givet. Hur min hybris-hjärna tror att jag klarar allt. Jag klarar såklart allt, jag är ju liten men tuff. Men jag verkade klara allt lite bättre för 4-5år sedan.
Igår fick jag inte upp 60kg stenen. Jag kämpade med att få upp den på plattformen, men det tog emot. Detta syns idag på mina armar kan jag lova. Jag var ju direkt tvungen att kika tillbaka på mina gamla meriter och ser då att jag precis såsom jag kämpade med 60kg igår, kämpade med 80kg (!!!).
Samma sak gällde stocken, jag fick inte upp något över 40kg igår. Det var mentalt stopp till en början, men med styrka hade det troligen ändock varit kämpigt. Och så ser jag hur jag tok-reppar på 55kg på en tävling!!!
Styrka är en färskvara! Och jag har fått blodad tand! TAGGAAR!
LEAVE A COMMENT