Då har jag nu arbetat en hel vecka och saker och ting börjar återigen falla på plats. Rutinerna börjar sakta men säkert återkomma och med detta förhoppningsvis även mina magrutor. :O
Jag har inte ens lämnat tjugo-talet, men lever redan efter mottot; 30 är det nya 20. Särskilt denna semester. Känns dock tryggt att veta att denna kropp och knopp still goes strong 😉 höhö

Sicilien:
HELT FANTASTISKT UNDERBAR Ö! Jag kan varmt rekommendera en resa dit. Och då även tipsa om att hyr en bil eller åk tåg. Biltrafiken är som i resten av Europa, dvs folk kör som dårar och tågtrafiken är bättre än SJ.
Ön har många vackra platser att besöka. Finns många utflykter man kan göra och många olika stränder att besöka. Maten är densamma överallt; pasta, pizza, glass. Jag klagar dock inte, mer än på frukosten kanske, är sannerligen inte van med att äta croissant och marmelad.

Resan gick mycket smidigt. Vi valde boenden som inte hör till de klassiska hotellen. Vilket gav resan en extra äventyrlig touch samt en mer inhemsk känsla. Mycket trevligt bemötande trots brist på det engelska språket hos invånarna. Sett utifrån kan alla våra boenden verkat lite creepy, stora portar utan skyltar med rangliga hissar. Man måste ringa till kontaktpersonen för att denne skall öppna. Men väl där inne, möts man av gästvänlighet till 100%. Att boka buss/tåg var superlätt. Och de har bra kommunikation både inom samt mellan städerna.
Det enda som verkar saknas, är trottoarer. Italienarna verkar inte vara ett folk som promenerar sig till saker och ting…

Detta gav oss lite trubbel dag två på resan. Via google mats luskar vi ut närmsta tågstationen till boendet. Stiger av där. Dock visar det sig att enda vägen till andra sidan perrongen är via en bro som löper över spåren en bit därifrån. Tydligen kan man korsa spåren ”på egen risk” fick vi förklarat för oss, där vi står med varsina feting rullväskor. Då vi inte kände för att bli påkörda av tåg började vi knata med våra rullväskor mot den där bron. Genom en mindre stad, dit turister tydligen a l d r i g verkar komma går vi längst med bilvägen. Folk stiger till och med ut ur husen för att titta på oss vandrande flickor. Vi kommer inte särskilt långt innan vi inser att vi faktiskt inte vill bli påkörda av galna bilister heller…
i jakt på någon som förstår vad en taxi är och som kunde hjälpa oss fixa fram en som kan ta oss därifrån var vi alltså strandade på fel sida järnvägsspåren. Hur man nu i ett civiliserat samhälle inte kan bygga en gångbro över spåren? Befolkningen i den lilla staden åker visst bara tåg åt ena hållet? :O

Min resekombo stod mestadels för klantigheterna. Jag stod för två, två stycken som dock total-ägde alla klantiga beteenden som ens förekommit.
ett: väl på plats på stranden klär jag i vanlig ordning av mig. Är noga med att hålla fast i bikinin baktill så jag inte visar hela baken. Helt plötsligt hör jag min resekombo kvida. Hon skrattar hysteriskt och pekar på mig utan att få fram ett enda ord. Jag vrider lite på mig, förstår inte vad hon syftar på…tills en annan i sällskapet iskallt upplyser mig om att bikinin är lite väl långt nerdragen, framtill! Musikanten indeed 🙂
två: som vanligt går jag med mobilen i handen framför ansiktet. Vi går genom stan, min resekombo några steg före mig. Helt plötsligt hörs ett *kling*. Hon vänder sig om. Jag står då med näsan en mobil-längds avstånd ifrån en lyktstolpe. Jag har alltså gått rakt in i en lyktstolpe mitt i stan med mobilen före. Jag själv insåg inte var klinget kom ifrån förrän jag tittar upp och stirrar rätt in i stolpen. Båda vi två viker oss hysteriskt av skratt.

Väl hemma möts vi av hösten. Slängd rakt i nyllet på oss. Tur att jag i år inte behövde fejka min bränna i alla fall. Men efter de två första dagarna på jobbet, kände jag att jag hade behövt en semester efter semestern.
Vi landade mitt i natten till torsdag. 3h sömn och sedan satt man på kontoret. Den dagen gick hyfsat lätt. Fredagen däremot var en pina. Målet var att återhämta mig under helgen. Ta det lugnt. Träna, spela lite golf, chilla med vänner.
Blev motsatsen…
Lugn middag hos polaren slutade med att hon övertalar mig till att ta en öl ute. Jag skulle ju ändå byta tub i stan. Hon själv vänder hem medan jag följer med vänners vänner ut på klubb. Klockan tre hamnar jag sedan på efterfest, då en annan vän lockat dit mig. Slutar med att denna vän somnar. Och jag sitter uppe hela natten, återigen, med vänners vänner. Dagen efter är jag inte hemma förrän klockan 15 (!) på dagen. Då har vi inte sovit ett smack någon av oss. Helt galet schleten. Jag som skulle ta det lugnt blir lurad av mina vänner till dumheter medan de själva ändå tar det lugnt och jag kör en s k all-in!
Söndagens planering höll i sig dock; träning, golf och chill med polare!

Säger ju det, 30 ÄR det nya 20!