Igår var jag på väg hem. Satt på tuben på sätet närmst mittgången. Därav fanns en plats ledig bredvid mig vid fönstret.
Snett framför mig sitter fyra yngre killar på fyrsätet. De har tisslat och tasslat en hel del redan och jag är väl iakttagen redan från första stund.
Det stiger på en man som är lite för stor för sitt eget bästa. Han famlar lite innan han bestämmer sig att sätta sig på det lediga sätet bredvid mig.
Eftersom han är stor, blev hans spontana nedplacering med en arm över mitt ryggstöd. En arm som sedan sträcktes ut ett snäpp till när han väl var på plats i stolen.
Jag reagerar direkt! Har huvudet ned i mobilen, men blänger snett mot honom. En blick han inte ser, men måste känt av redigt. Om ögon i nacken kunde tala, så sa dessa verkligen f-§®%[¶ off.
Stackarn drar direkt tillbaka sin arm ber om ursäkt, och kurar ihop så gott han kan. Till sången av gapflabbande småkillar som givetvis noterade scenariot. Jag vänder inte blicken åt snubben bredvid mig en enda gång. Men han måste varit livrädd då han satt blixstilla resten av resan.