Sedan i dec har jag lallat runt lite på diverse center och utfört alla möjliga träningspass…allt från muy thai till anti-gravity yoga.
Den röda tråden noterade jag dock i veckan och det är instruktörerna.
Av någon märklig anledning, får jag alltid dessa på mig! Visst jag är nybörjare och helt tappad på de nya övningarna, MEN jag har aldrig varit ensam nybörjare!
Och på samtliga pass, har dessa instruktörer kommit fram till mig. De har känt, de har klämt, de har kommenterat, de har justerat, de har tipsat osv osv.
Min ödmjuka sida tror att det eftersom jag på dessa pass sällan ger 100% då jag tillåter mig själv att vara en bambi. Medan instruktörerna i själva verket ser att jag kan pusha mig mer och därmed faktiskt går fram och ställer dessa krav på mig.
Observera att detta inte är ett klagomål, utan en tanke som slagit mig, och en positiv sådan. Under själva passet känner jag mig värdelös, och än mer värdelös när jag konstant blir tillsagd. Men i efterhand känner jag att en instruktör aldrig skulle bry sig, såvida jag inte hade haft potentialen till att kunna ge mer.

F Ö antigravity-yoga är helt sick! Har inte riktigt förstått syftet med det. Men man kände sig som ett litet barn. Och ingen (!) ramlade av tygbiten man hängde i heller. Inte ens jag! Och då snurrade vi, hängde upp och ned, svingade, gungade…vi gjorde allt.
Kan dock inte riktigt rekommendera detta till känsliga personer. Jag blev smått åksjuk, men jag är ju en av de där känsliga personerna också…

F Ö; klicka på bilden nedan om ni är nyfikna på Noccos nya smak. Gymgrossisten har tydligen rabatt på dessa nu. Wopppa!